Spanish Baroque Era Painter, ca.1590-1656 Spanish painter. His early works are in the Mannerist style. Under the influence of Francisco Zurbaren, he developed the naturalistic style seen in his four scenes from the life of St. Bonaventure (1627). About 1650 he moved to Madrid. His last documented work, a painting of St. Joseph (1648) influenced by Anthony Van Dyck, features elongated forms and elaborate draperies. He achieved considerable fame in Sevilla, where Diego Velezquez was briefly his pupil. His work marked the transition from Mannerism to the Baroque. His son, Francisco Herrera the Younger  Related Paintings of Francisco de herrera the elder :. | St George and the Dragon (detail) sdf | The Archangel Leaving the Family of Tobias | Portrait of Margarita de Austria | The guest meal in the house Simons | The composition having rose |
Related Artists:
Gustav Eberlein
1847Spickerschausen-1926 Berlin,German sculptor. He attended the Realschule in Hannoversch Menden until 1861. He was apprenticed to a goldsmith in 1861-4 and thus learnt embossing, carving, chasing and engraving. He subsequently travelled as a journeyman, finding employment in Hildesheim, then in Kassel with the court jeweller, Ruhl. From 1867 to 1870, Eberlein trained as a sculptor under August von Kreling (1819-76), director of the Kunstgewerbeschule in Nuremberg, also working as Kreling's assistant to support his studies. On receiving a grant from Elisabeth of Prussia (the widow of Frederick William IV) for three further years of study,
georg engelhardt schroder
Georg Engelhard Schröder, född den 31 maj 1684 i Stockholm, gift 1727 med Anna Brigitta Spöring, död den 17 maj 1750; konstnär, porträtt- och historiemålare. Georg Engelhard Schröders far, Veit Engelhard, hade omkring år 1670 kommit från N??rnberg och bosatt sig i Stockholm där Georg Engelhard föddes 1684. Han blev tidigt elev hos konstnären och målaren David von Krafft (1655-1724) men lämnade honom 1703 för utlandsstudier. Under 21 år for Georg Engelhard runt i Europa. Han vistades först en tid i Nordtyskland, innan färden gick vidare till Italien. I Venezia förblev han under fem år och kopierade gamla mästare, sysslade med vedutamåleri och hade kontakt med pastellmålarinnan Rosalba Carriera (1675-1757). I Roma tog han intryck av barockmålarna Carlo Dolci (1616-1686), Carlo Maratta (1625-1713), Francesko Trevisani (1656-1746) m.fl. och tillägnade sig det raska men ytliga framställningssätt, som tillhörde den tidens italienska konst. I Paris samlade han impulser hos den franske målaren Noel Nicolas Coypel (1690-1734). Reminiscenser av den italienska och franska konsten kan man påträffa flerstädes i hans kompositioner. I London stannade han i sju år och tog starka intryck av Godfrey Knellers (1646-1723) och Dahls porträttkonst. När Daniel von Krafft avled 1724 kallades Georg Engelhard Schröder hem till Sverige och efterträdde i december sin gamle läromästare som kunglig hovkonterfejare. Som sådan uppbar han lön. Konung Fredrik I satte stort värde på sin konterfejare, och lät honom måla otaliga porträtt av sig och sin drottning Ulrika Eleonora. År 1745 utnämndes han till hovintendent. Georg Engelhard anlitades mycket och samlade ihop en betydande förmögenhet. På 1740-talet nåddes Sverige av den nya franska smaken, i främsta rummet via konstnären Gustaf Lundberg (1695-1786), varvid Georg Engelhard kom att skjutas åt sidan. Han representerade i Sveriges 1700-talsmåleri sista skedet i det italienska inflytandet. Långt ifrån den förnämste, var dock Georg Engelhard en av sin tids mest uppburne målare. Han arbetade inom ett vitt fält: utförde kyrktavlor, allegorier, historiska motiv och porträtt. Hans arbeten har ej sällan någonting vacklande och obestämt, vilket i förening med mycken ojämnhet i utförandet gör många av dem mindre tilltalande för konstkännaren. Han har dock efterlämnat verk, som vittnar om, att han, när han allvarligt uppbjöd sin förmåga, var mäktig till både varm och djup uppfattning samt hade stor skicklighet i färgbehandling och i framställningens enskildheter.
Louis Buvelot
Swiss-born Australian Painter 1814-1888 was a Swiss-born landscape painter who emigrated to Australia in 1865 and influenced the Heidelberg School of painters. Buvelot was born in Morges, Vaud, Switzerland, second son of Francois Simeon Buvelot, postal official, and his wife Jeanne-Louise nee Heizer, a school teacher. Louis Buvelot worked under Marc-Louis Arland at Lausanne, and from around 1834 continued his studies at Paris with Camille Flers, a well-known landscape painter of the day. After a few months there he migrated to Bahia, Brazil where he worked on his uncle's coffee plantation. In October 1840 Buvelot moved to Rio de Janeiro and attracted the notice of the emperor Dom Pedro II, who bought some of his pictures and decorated him with the Order of the Rose. In November 1843 Buvelot married Marie-Felicite, nee Lalouette (born 1816). Buvelot returned to Switzerland in 1852 and in 1856 was awarded a silver medal for a picture exhibited at Berne.